Det bästa botemedlet mot musikalisk tristess är förmodligen att återupptäcka gamla mästerverk i skivsamligen. KID A är nämligen ett sådant.
-Uppföljaren på OK Computer - 90 talets mest hyllade skiva.
-En välbehövlig dos utav alternativ electronica-rock.
-Ett post-postmodernt ljudexperiment som känns lika aktuellt idag som vid releasen för åtta år sedan.
KID A - Mitt soundtrack i september.
2 kommentarer:
En fantastisk skiva!
Jag ska se till att skaffa bara för att Selway diggar Julie Fowlis :-D
Skicka en kommentar